Nu!
Nu ska jag göra något jag inte gjort på länge, Jag ska bara skriva utan att tänka.. Så förlåt mina läsare om ni inte förstår något av denna text =S
Idag hade jag samtal med en psykolog eftersom jag har haft en riktigt tuff tid den senaste tiden.. Fast det är ingen som har sätt den utan jag har varit glad utåt! Men det hör inte hit!
Dom började samtalet med "Madeleine, Vem är du?! vem är denna Madeleine? jag har framför mig?"
Ja du svarade jag, jag är en tre barnsmamma, sambo med ett deltids jobb och ett struligt liv... var det jag kom fram till, fast tankarna kom smygande medasn dom frågade mig massa frågor, Men vem är jag egentligen! JO jag är madde en tre barns mamma som har en grymt stor ryggsäck att bära på, och en tjej som gömmer sig bakon sin fasad! vad mer skulle jag säga, Jag var inte berädd att den fråga skulle komma, jag blev helt ställd.
Men hur som haver, så började samtalet, allt i från barnen till mitt förhällande, Jag hade ingen blekasta vad jag skulle svara på alla dessa frågor, men som alltid i efterhan kommer svaren krypande medasn man sitter och viker tvätten eller städar nu i detta fall... Jag vet juh vem jag är och den jag vill vara. Ganska simpelt när man får fundera ett tag på frågorna... Men iaf.
Dom tog upp allt från mitt dåtid, Nu tid, framtid! hur lätt är det att veta framtiden nu tex. det ända som jag vet säkert, är juh att jag är tre barns mamma och att jag vill ge mina barn en framtid, En trygg framtid! och att jag vill ha kärleken i mitt liv. Men vem vill inte det! alla vill juh ha kärlek i sitt liv eller hur!
och så kom frågan, Vad gör dig speciell? Ingenaning faktist svarade jag, Hur ska jag kunna veta? varför dessa svåra frågor ställde jag dom, men Dom sa till kig att jag skulle tänka på den trågan till nästa vecka jag skulle träffa dom, men fortfarande hur ska jag få fram svaret, jag är ingen tanke lösare =S men men. sen då återstod det bara frågorna om mitt förhållande och baren kvar. HUr ska jag veta hur mitt förhållande är juh nu och hur allt detta kommer att sluta, jag har ingenaning, men varför frågade dom varför vet du inte det? Är det för att du tvekar, Nä tvekar gör jag inte ,eftersom jag älskar honom. Men älskar han dig? hur f'n ska jag kunna veta det när, vi inte ens kan prata. och då kom det jag väntade på när det gäller psykologer, men är det inte bättre att ni flyttar i från varandra? Nä för då går verkligen förhållandet åt helveta, det vet juh alla, men då blev dom så oroliga för barnen. Oroliga för barnen jag tar hand om mina barn fast jag inte mår bra, jag jobbar för att vi alla ska ha det bra men det var fel det med! man kan inte jobba med ett litet spädbarn, Jo svarade jag! kommer att fortsätta jobba, fast dom inte tycker det, jag behöver pengarna, jag behöver känna mig behövd...
Morr! ja mkt som började gro i huvudet efter samtalet idag. Och inte nog med det kom tidig hemgångstimet och en från Bvc idag med och pratet fortsatte, Dom är så oroliga för mina barn att dom får leva så här, dom är oroliga för min hälsa etc etc. men jag försökte förklara för dom det är inget fel på mig, alla mammor går ner i vikt efter att ha fått barn !så är det bara men men det var iaf en bråkdel av det jag pratade om med dom!
Men våran lilla Ängel väger idag 3528gram och är 50,5 lång så med henne går det bara framåt...
ja rensat tankarna det har man iaf fått gjort idag kan jag lova, men finns fortfarande många ???? i mitt liv, Inget jag kan ändra på fram tills jag själv vet svaren!..
Men mitt liv vill jag lösa iaf. Jag orkar inte gå och vara ledsen eller må dåligt längre, det tar så mkt av min tid. Jag har inte tiden att sitta och gråta eller bråka för den delen!
Jag vill bara må bra och det har jag bestämt mig för nu! Nu tar jag inte mera skit utan passa det sig inte Nä men dra då!
Förlåt för mkt ointressant läsning men kände att jag behövde bara skriva av mig,
Idag hade jag samtal med en psykolog eftersom jag har haft en riktigt tuff tid den senaste tiden.. Fast det är ingen som har sätt den utan jag har varit glad utåt! Men det hör inte hit!
Dom började samtalet med "Madeleine, Vem är du?! vem är denna Madeleine? jag har framför mig?"
Ja du svarade jag, jag är en tre barnsmamma, sambo med ett deltids jobb och ett struligt liv... var det jag kom fram till, fast tankarna kom smygande medasn dom frågade mig massa frågor, Men vem är jag egentligen! JO jag är madde en tre barns mamma som har en grymt stor ryggsäck att bära på, och en tjej som gömmer sig bakon sin fasad! vad mer skulle jag säga, Jag var inte berädd att den fråga skulle komma, jag blev helt ställd.
Men hur som haver, så började samtalet, allt i från barnen till mitt förhällande, Jag hade ingen blekasta vad jag skulle svara på alla dessa frågor, men som alltid i efterhan kommer svaren krypande medasn man sitter och viker tvätten eller städar nu i detta fall... Jag vet juh vem jag är och den jag vill vara. Ganska simpelt när man får fundera ett tag på frågorna... Men iaf.
Dom tog upp allt från mitt dåtid, Nu tid, framtid! hur lätt är det att veta framtiden nu tex. det ända som jag vet säkert, är juh att jag är tre barns mamma och att jag vill ge mina barn en framtid, En trygg framtid! och att jag vill ha kärleken i mitt liv. Men vem vill inte det! alla vill juh ha kärlek i sitt liv eller hur!
och så kom frågan, Vad gör dig speciell? Ingenaning faktist svarade jag, Hur ska jag kunna veta? varför dessa svåra frågor ställde jag dom, men Dom sa till kig att jag skulle tänka på den trågan till nästa vecka jag skulle träffa dom, men fortfarande hur ska jag få fram svaret, jag är ingen tanke lösare =S men men. sen då återstod det bara frågorna om mitt förhållande och baren kvar. HUr ska jag veta hur mitt förhållande är juh nu och hur allt detta kommer att sluta, jag har ingenaning, men varför frågade dom varför vet du inte det? Är det för att du tvekar, Nä tvekar gör jag inte ,eftersom jag älskar honom. Men älskar han dig? hur f'n ska jag kunna veta det när, vi inte ens kan prata. och då kom det jag väntade på när det gäller psykologer, men är det inte bättre att ni flyttar i från varandra? Nä för då går verkligen förhållandet åt helveta, det vet juh alla, men då blev dom så oroliga för barnen. Oroliga för barnen jag tar hand om mina barn fast jag inte mår bra, jag jobbar för att vi alla ska ha det bra men det var fel det med! man kan inte jobba med ett litet spädbarn, Jo svarade jag! kommer att fortsätta jobba, fast dom inte tycker det, jag behöver pengarna, jag behöver känna mig behövd...
Morr! ja mkt som började gro i huvudet efter samtalet idag. Och inte nog med det kom tidig hemgångstimet och en från Bvc idag med och pratet fortsatte, Dom är så oroliga för mina barn att dom får leva så här, dom är oroliga för min hälsa etc etc. men jag försökte förklara för dom det är inget fel på mig, alla mammor går ner i vikt efter att ha fått barn !så är det bara men men det var iaf en bråkdel av det jag pratade om med dom!
Men våran lilla Ängel väger idag 3528gram och är 50,5 lång så med henne går det bara framåt...
ja rensat tankarna det har man iaf fått gjort idag kan jag lova, men finns fortfarande många ???? i mitt liv, Inget jag kan ändra på fram tills jag själv vet svaren!..
Men mitt liv vill jag lösa iaf. Jag orkar inte gå och vara ledsen eller må dåligt längre, det tar så mkt av min tid. Jag har inte tiden att sitta och gråta eller bråka för den delen!
Jag vill bara må bra och det har jag bestämt mig för nu! Nu tar jag inte mera skit utan passa det sig inte Nä men dra då!
Förlåt för mkt ointressant läsning men kände att jag behövde bara skriva av mig,
3/10-10
ja då sitter man på sitt andra pass =) började jobba kl9 i morse och nu ska jag jobba till 21 i kväll.
Fast jag klagar inte jag har det ganska lugnt just nu.. i går var vi inne i nyköping och bara tag det lugnt och såg massa sport follor springa runt på torget hehe kanska roligt och se faktist... men annans har det väl inte hänt så mkt..
Jobbar och står i jag känner mig grymt duktig... Hmm ganska skrämmande kom och tänka på att i november blir Felicia hela 5 år, vart tar tiden vägen.. Hon blir juh as stor juh. Knappt som man inte hänger med längre.. Usch vad gammal jag börjar bli ;)
Nä åter till arbetet....
Fast jag klagar inte jag har det ganska lugnt just nu.. i går var vi inne i nyköping och bara tag det lugnt och såg massa sport follor springa runt på torget hehe kanska roligt och se faktist... men annans har det väl inte hänt så mkt..
Jobbar och står i jag känner mig grymt duktig... Hmm ganska skrämmande kom och tänka på att i november blir Felicia hela 5 år, vart tar tiden vägen.. Hon blir juh as stor juh. Knappt som man inte hänger med längre.. Usch vad gammal jag börjar bli ;)
Nä åter till arbetet....
Lite upptadering=)
ja jag vet inte riktigt vart jag ska börja, har hänt så otroligt mkt nu den senaset tiden.
Den 21 sep fick vi äntligen hem våran lilla prinsessa hem till oss med hela paketet, syrgas och setrationsmätare med oss. Det kändes helt otroligt bra att äntligen få lämna sjukhuset, fast vi är inte helt utskrivna, dröjer uttligare ett tag innan vi blir det.. Första bilden ute i det fria=)
Annas flyter det på bra, barnen har jag äntligen här hemma och nu äntligen är jag hel, jag har mina troll som lever om och det är itne längre tyst utan det är liv och rörelse här hemma=)..
Minella sköter sig jätte bra, hon får mat vid halv 2 på nätterna och sen sover hon oftast till kl halv 8 på morgonen. Ingen morgonpigg dotter man har fått, fast varför klaga, man kan inte ha det bättre, hon sover mäst hela tiden fortfarande så man hinner få massa saker gjorda.. inte nog med att allt går bra hemma så har man börja jobba=)
Helt underbart att få jobba som persolnlig assistent och jag trivs som fisken i vattnet har jobbat två gånger nu och mer kommer det bli. Det käns som mitt liv har fått sin vändning tillslut, jag har tre underbara barn och ett jobb jag verkligen trivs med och vänner som man bara kan älska, och en sambo vad mer kan jag inte önska mig=).. inget! det kanske är min tur nu, nu kanske jag kan få börja leva igen och få må bra...
Idag är man ledig men jobbar på söndag 9-16
nu ligger minstingen och sover som en stock och felicia och Izac har Disco nere i Ias rum=)
idag blir det en sväng till jobbet för att skriva lite papper och sen blir det och handla så man kan äta något gott i kväll och på lördag...
Hmm ja på tal om ingenting men jag som var så rädd för att det skulle bli svartsjuka mellan barnen, Men jag måste ha haft tur för, här har det inte varig någon svartsjuka överhuvudtaget och för mig är det helt underbart.. Felicia och Izac älskar verkligen att vara med och hjälpa till med sin lilla syster. Izac pussar minella varje morgon och säger god morgon, och innan barnen går och lägger sig brukar som springa och säga god natt till henne. helt underbart. Mina barn är verkligen dom bästa syskonen Minella kan ha.. jag är så grymt stolt över mina tre små mirakel.. Som bilden visar så synd set hur stolt storasyster Felicia är Iloveit
Izac vågar inte riktigt hålla i sin lilla syster fast han har försökt men han sitter gärna och klappar henne på huvudet och pussar henne, Men vad begär man av en snart tre åring minella är juh fortfarande liten
I onsdag iaf vägde mini 2966 så snart så är hon en fullgången bebis=)
Nä kanske ska göra lite nytta nu kanske!
ha en underbar dag
Den 21 sep fick vi äntligen hem våran lilla prinsessa hem till oss med hela paketet, syrgas och setrationsmätare med oss. Det kändes helt otroligt bra att äntligen få lämna sjukhuset, fast vi är inte helt utskrivna, dröjer uttligare ett tag innan vi blir det.. Första bilden ute i det fria=)
Annas flyter det på bra, barnen har jag äntligen här hemma och nu äntligen är jag hel, jag har mina troll som lever om och det är itne längre tyst utan det är liv och rörelse här hemma=)..Minella sköter sig jätte bra, hon får mat vid halv 2 på nätterna och sen sover hon oftast till kl halv 8 på morgonen. Ingen morgonpigg dotter man har fått, fast varför klaga, man kan inte ha det bättre, hon sover mäst hela tiden fortfarande så man hinner få massa saker gjorda.. inte nog med att allt går bra hemma så har man börja jobba=)
Helt underbart att få jobba som persolnlig assistent och jag trivs som fisken i vattnet har jobbat två gånger nu och mer kommer det bli. Det käns som mitt liv har fått sin vändning tillslut, jag har tre underbara barn och ett jobb jag verkligen trivs med och vänner som man bara kan älska, och en sambo vad mer kan jag inte önska mig=).. inget! det kanske är min tur nu, nu kanske jag kan få börja leva igen och få må bra...
Idag är man ledig men jobbar på söndag 9-16
nu ligger minstingen och sover som en stock och felicia och Izac har Disco nere i Ias rum=)
idag blir det en sväng till jobbet för att skriva lite papper och sen blir det och handla så man kan äta något gott i kväll och på lördag...
Hmm ja på tal om ingenting men jag som var så rädd för att det skulle bli svartsjuka mellan barnen, Men jag måste ha haft tur för, här har det inte varig någon svartsjuka överhuvudtaget och för mig är det helt underbart.. Felicia och Izac älskar verkligen att vara med och hjälpa till med sin lilla syster. Izac pussar minella varje morgon och säger god morgon, och innan barnen går och lägger sig brukar som springa och säga god natt till henne. helt underbart. Mina barn är verkligen dom bästa syskonen Minella kan ha.. jag är så grymt stolt över mina tre små mirakel.. Som bilden visar så synd set hur stolt storasyster Felicia är Iloveit
Izac vågar inte riktigt hålla i sin lilla syster fast han har försökt men han sitter gärna och klappar henne på huvudet och pussar henne, Men vad begär man av en snart tre åring minella är juh fortfarande liten
I onsdag iaf vägde mini 2966 så snart så är hon en fullgången bebis=)
Nä kanske ska göra lite nytta nu kanske!
ha en underbar dag
