Myyyyssss

Idag har det varit bara helt underbart=)
Jag märker hur mkt man saknar barnen när man inte är med dom..
Tiden går så fort när man inte ser dom varje dag och Mina barn har växt så otroligt mkt nu både lägn och tal=)

Morgonen började med att jag gick upp till lilla nella och gjorde det vanliga morgon skötsen på henne. och hon sov som alltid när jag kom upp så jag stod ett tag och väntade på att hon själv skulle vakna. Men ikke då, Jag var tvungen att växka henne iaf fast det gör ont att göra det... Men men fick ta henne till skötbordet och tvätta av henne och väga henne=). Med glädje visade vågen att vi idag har spräkt 2000 gränsen.. jag blev så glad när jag såg att hon vägde 2012g och längden var 45 cm. Nu går det snabbt=)
I och med att vi hade morgon tvättning så bestämde sköterskorna att vi skulle byta sonden på samma gång och det skulle vi inte ha gjort=(
För efter hon hade varit duktig och nappat 30 så var det dax för Kofeincitrater (Som hon ska ha varje dag för att komma ihåg och andas) den var sjuksköterskona så smarta och satte i ersättningen så den var det inga problem att få i henne. Men sen kom laktolosen som är för hennes mage.. Och då hade det jag alltid är rädd för=( Hon satte den i halsen och hela hennes ansikte blev grått med blåa läppar. Ni kan nog tänka er själva hur rädd man som mamma blir så det tog ett bra tag innan hon kom igång med sin andning igen. Men m´sekunderna känder som minuter, Och jag har redan varit med om samma sak när det gällde Izac. Han satte sin ersättning i halsen men han hade inte samma tur som Nella hade. Han fick dom hjälpa igång igen men det behövdes inte med minella dom behövde bara höja syrgasen till 50 procent och efter ett tag fick vi henne att andas igen. Men man är inte så kaksig när det händer kan jag lova... Men men efter det var Nella så trött så som var tvugna att sätta en ny sond så vi kunde ge henne det sista av maten...

Visst är hon fin utan Cpapen och Sonden?


Sen kom min mamma och hämtade mig så jag fick vara med mina andra så änglar=)
Felicia var den ända som var vaken när dom hämtade mig och Felicia pratade konstant hela tiden . Hon har så mkt att berätta när hon träffar mig=) Iaf när vi kom hem vaknade små grabbarna och Izac blev så glad så tårarna rann på honom. . Då känner man sig så speciell.. Annas har dagen bara bestått av massa mys och gos med barnen=).. Ni kan inte ana hur mycket jag saknar dom när jag inte är med dom. fast nu saknar jag minella men jag måste vara med syskonen ocå. jag får inte glömma bort dom..

Men snart hoppas jag att vi får komma hem och vara en familj...

Älskar er Felicia Izac och Minella Ni är mitt ljus här på Jorden

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0