Mammastilltre

Då sitter man här igen och skriver! Idag har fröken gjort mera framsteg fast jag känner mig så värdelös.Nella går bra upp i vikt och idag väger hon 1698g men det finns andra saker som tynger mig, Medans andra mammor ammar sina barn precis som vad barnen behöver så får jag sitta med en nappflaska och ge mitt barn mat. jag kan inte hjälpa att jag känner så här. Jag hade verkligen ställt in mig på att få börja amma henne men min mat vill inte och räcker inte till henne. Det finaste en mamma kan ge sitt barn är maten hon själv bär på och den närheten. Men inte jag. Närheten kan jag ge henne fast maten den kan jag inte ge=(. *Suck* jag är glad på ett sätt att hon klarar av att äta från flaskan. Men en annan del av mig vill så mkt mkt mera. Jag vill vara dom mammorna som kan amma sitt barn. De ända barnet jag kunnat ammat är Felicia, Izac kunde jag amma i ca 1 Månad men den försvann maten och han föredrog nappflaskan. jag vill känna det mammorna får när dom ammar sina barn, Den känskan att känna sig behövd.. jaja men så här är livet. jag får helt enkelt acceptera kan inte göra annat!

 

• Ja vad ska man börja! har så mkt att skriva men orkar inte få massa komentarer för att man skriver så därför får man såla ut tankar man kan skriva om! idag har det varit en dag med mkt tankar på allt. Inte nog med att man saknar barnen, så hände det ett dötsfall uppe på avdelningen där Nella ligger. Helt sjukt vad fort det kan gå att förlora någon! Man tänker inte så för ens det händer något som får den tanken att komma. Lider verkligen med föräldrarna. Sänder tusen tankar till familjen som drabbades!  Men att förlora något man precis har fött som hade hela livet framför sig måste vara det svåraste en mamma man vara med om. Men det är just sånt här som får en att börja tänka, fundera på hur man själv är.Finns så mänga människor som tar saker för givet. men i sådanna situationer kommer så börjar man tanske tänka att inte alltid ta saker för givet. För en dag kanske man själv sitter där och förlorart något, en dag kanske det händer en själv och då står man där.. Usch nu ska vi inte tänka så. Jag hoppas verkligen inte att jag skulle forlora ett barn och jag önskar att ingen förälder skulle behöva genom gå det heller!.
  
  Annas har väl dagen varit bra. Har suttit mkt med Minella och bara myst. Det roligaste är juh att Nella älskar att ligga på bröstet för då ligger hennes syressättning jätte barn men så fort man lägger ner henne i sin säng så går hon ner i syressättning. Hmm knäppis unge=) Idag väger hon iaf 1632g så det går framåt. Nu i kväll har minella på något konstigt sätt har hon gjort illa sitt lilla pekfinger, Sköterskan trodde att hon har legat på den så i morgon får vi reda på om den är en fraktur eller om den bara var till tryckt! Stackars mammas lilla ängel!
  
  Nellas skadade finger=(
  
  
  Ny badade Minella
  
  Usch vad jag saknar Felicia och Izac!
  Varje gång jag åker från felicia och Izac eller minella så känns det som ett knivhugg i hjärtat. jag vill bara vara med dom hela tiden. Jag är inte hel förens alla mina barn är hos mig. Jag vill bara att det ska gå framåt med Minella men just nu är syresettningen inte alls bra och jag ger snart upp jag vet inte hur länge jag orkar vara på sjukhuset. Jag vill bara vara med alla mina barn. Jag vet att det finns en som anser att jag sviker mina barn genom att jag är här, Men då vill jag bara säga att om jag hade kunnat klyva mig på två så hade jag gladligen gjort det! så alla barnen fick vara med mig samtidigt. men jag sviker ALDRIG mina barn utan jag finns där fast jag inte är med som för tillfället!. Tro mig det är redan tungt att vara utan mina stora barn men jag kämpar för att alla tre barnen ska ha det så bra som bara möjligt!. Nog om det nu  jag har klagat redan för mkt nu!!!
  
  Men iaf var juh hemma med Felicia och Izac i helgen och bara myste.. Jag och felicia satt och larvade oss i bilen så då ser man ut så hära=)
  
  Sådan mor sådan dotter heter det väl ♥           Min kära mor och kärleksparet Tosca och Stitch
   
  Nu blir det och bara sätta sig och låta tankarna rulla fram och tillbaka med en kopp kaffe och en cigg.. Låter inte helt fel i mina öron..
  
  Juste så här ser det ut vid Nellas plats=)
  Minellas säng och CPAP=)
  
  
  
  Take care/ Madde
  
  

Hmm Mkt har hänt den senaste tiden mycket tårar och förtvivlan. Ihelgen var nog det som tog priset. Först att fröken inte har varit så pigg och sen att man förlorade sin bästa vän men kunde ha Snobben! Saknaden efter honom och Lusifer är enormt stor och jag förstår inte varför eller vad som hände. Jag har fortfarande inte kunnat acceptera att han är borta. tårarna gick inte och hejda när jag fick beskedet. Jag som hade planerat att han skulle få komma hem igen när vi lämnar sjukhuset men så blev inte fallet utan jag fåe leva utan honom. men som  min äldsta dotter sa "Nu mamma är ragger inte ensam längre utan nu har ragger någon att vara med och busa med uppe i himelen" orden från en fyra åring är otroligt men hon har rätt nu är ragger  inte ensam längre utan han har snobben och Lusifer där oxå...
Jag förstår inte varför jag förstår inte varför någon skulle kunna göra en sådan sak.. tårarna sprutar av saknad efter dom.. Men man ställer sig frågan fortfarande varför!
Vila I frid nu Snobben och Lusifer Jag glömmer er aldrig!


Inte nog med att dom gick bort så har fröken inte varit helt okej, men idag fick vi svaret på varför. Nella behöver mera blod. Hon fick en blodstransfusion för snart en månad sen och du är det dax igen. Idag va  det tvunget att ske vi kunde inte vänta längre på att hon kanske skulle produktsera egna blodplättar. Hon har varit väldigt svajig i saturation oxå så det har varit ganska svårt att träna ut henne från CPAPEN. men det har med blodet att göra för syret transporterar blodet till hjärna och hjärtat så det kanske inte är så konstigt. men hon är juh blek ett lakan nu men snart är hon inte det längre! Härligt härligt..  Annas försöker fröken vidare i dag vägde hon 1480 gram och dom har höjt sondmat4en nu till 32 så mycket går frammåt.. Om nu blodet hjälper henne igen så kanske och då säger jag kanske så blir det hem gång.. Jag längtar som bara den.. Då är det bara barnen som kommer att gälla inget annat. Allt annat får gå åt sidan bara barnen känner att dom betyder något och att dom kan växa som stora syskon! 
Längtar till jag kan lägga ut massa bilder på alla barnen där dom sitter tillsammans och bara är.. Jag kan inte bara mer än att säga att jag är så stolt tre barn mamma till dom. Och det kommer ingen att få förstöra absolut  ingen ska få förstöra min lycka längre.. Jag tänker inte sjunkaså lågt att förstöra för mina barn överhuvudtaget. När mina barn är samlade så kommer det att vara så oxå!


Nella i storebrors kläder från när han låg på Neo=)
Lika söta då som nu=)

Nä tillbaka till verkligheten och gå upp och ge fröken lite mat och sen ringa mina underbara barn=)

take care//M

Min älskade lilla nella Idag är hon hela 1Månad. Känns helt sjukt vad tiden går snabbt. Känns som igår man åkte ner på Akutsnitt. För en månad fick jag höra hennes lilla gny för fösta gången. Det känns så underbart att allt går framåt.
Idag vägen hon 1302 g Och inte nog med att hon blev en månad så har hon namnsdag idag lilla fröken liksom mormor så det har varit lite mys mys idag som lite extre grattis till henne..
som jag skrev tidigare så går det mästa framåt men henne. Läkarna sänkte trycket på cpapen från 4 till tre och hon behöver inte sin syrgas länge utan hon klara sig bara med dom tre cm hon har på cpapen, Inte nog med det så har vi sängt värmesängen från 36 till 35.5 så blir hon för varm nu så tar dom bort själv värmesängen=).. Underbart.. Så snart siktar vi in oss på rum 5 som är nästa kliv innan hemgång=) Jag läntar så otroligt mkt efter att få komma hem till Felicia och Izac så vi äntligen kan vara tillsammasn allihoppa. Att få komma in i vardagen och få känna sig som en familj.. Hela dagarna går man runt och bara väntar på att få prata med barnen.. Fast man kan inte undgå att fälla tårar av saknaden efter dom. Men snart kommer jag kunna ha dom i min famn alla tre och bara få vara mamma... Nä nu ska jag fortsätta vara Mjölkkossa och pumpa ut lite mat till lill fröken=)


Mammas älskade tjej=)